Felaktig undersökning som grund för slutsatser om sociala medier

Statistik är svårt, riktigt svårt ibland. Ett problem som finns där är att många sätter full tilltro till det som publiceras på nätet och som stödjer deras uppfattning. Fakta blir inte så viktigt då.
Fakta som att titta på hur statistiken är framtagen, urvalsgrupp och svarsfrekvens till exempel.

Social media och småföretagare

För någon dag sedan basunerades det ut att småföretagare var måttligt intresserade av att använda sociala media.
Med den braskande rubriken – Småföretagare räds sociala medier – redogjorde experter på sociala media nyttan med att verka inom det området.
En spontan reflektion är förstås att om endast 0,5% av småföretagarna använder Twitter är den kanalen i princip helt värdelös för ett företag som vänder sig till andra företag.

Men nu var det inte den rapporten, för övrigt presenterad av Visma det gäller.
Utan det är 2011 Social Media Marketing Industry Report som det hänvisas till.

Sociala media leder till dubbelt så många kontakter, fast det finns ett men

2011 Social Media Marketing Industry Report slår fast bland annat fast att aktivitet leder till fler kontakter och affärer för småföretag. 48% av småföretagarna kan koppla ökad försäljning till sociala media och då en del annat positivt enligt rapporten.
Finns att ladda ned här som pdf.

Undersökningen är felaktigt utförd

När jag tittade på undersökningen gick det rätt så snabbt att se att resultatet inte kunde användas till någon som helst slutsats alls.
Att de använda sig av sociala media för att nå ut till de som skulle svara är inget att säga om. Snarare rätt så naturligt att vända sig till den gruppen.
Men så upptäcker man att de skickade ut förfrågningar till 50.000 marknadsförare. Efter 10 dagar bröt man när de fått in 3342 svar. En svarsfrekvens på knappt 7%.
7% i svarsfrekvens på en undersökning, den svarsfrekvensen saknar helt värde och kan inte användas för någonting överhuvudtaget.

Med andra ord slutsatserna som många experter uttalar sig om finns inte. De håller samma status som rent påhittade uppgifter och skall behandlas som det.

Vems ansvar att felaktiga uppgifter sprids?

Här kan man ställa sig frågan vems ansvar det är att se till att det man refererar till är korrekt.
Ja inte är det de bloggarna eller andra som får uppgifterna presenterade för sig av andra trovärdiga källor.
I det här fallet är det uppenbarligen Visma och Lars Fredell där som inte har kontrollerat källan bättre.

Nu tillhör det här med bristande faktakontroll inte en ovanlighet. Utan tvärtom är vanligt förekommande. Kan vara så enkelt att det beror på ren lättja att inte kontrollera källornas riktighet.

Det här inlägget postades i Sociala medier och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

2 svar till Felaktig undersökning som grund för slutsatser om sociala medier

  1. Lars Fredell skriver:

    Inget ovanligt sätt att göra undersökningar på
    Det är definitivt inte vare sig fel eller missvisande att presentera undersökningar med en svarsfrekvens på sju procent. I fallet med den amerikanska undersökningen gjordes ett mycket stort utskick (50 000 mottagare) och från dessa fick Social Media Examiner in 3 342 svar.

    Upplägget i den här undersökningen visar på en användbar metod för att få fram opinioner eller strategier – brett urval och många svar. Det viktigaste kriteriet i deras urval tycks ha varit att nå marknadsförare i mindre och medelstora företag.

    Detta påverkar däremot rimligen utfallet. Att fråga specialister ger en typ av svar, att fråga generalister – exempelvis företagare i största allmänhet – en annan.

    Vismas undersökningar
    När vi gör våra egna undersökningar i Sverige går vi mot en målgrupp bestående företagare med upp till 20 anställda i alla typer av branscher över hela landet. Den målgruppen består i sin helhet av cirka 350 000 aktiva företag och är homogen i den meningen att alla omfattas av i stort sett samma regelverk, förutsättningar och möjligheter i sina respektive verksamheter.

    Med flera års erfarenhet av vår metod är jag inte längre det minsta överraskad av att kunna se en resultattrend redan i de första tiotalen svar och ha en nästan komplett bild av det som så småningom blir det slutliga utfallet redan efter ett hundratal svar. Med cirka 1 000 svar noteras endast avvikelser på decimalnivå.

    Stora möjligheter för små företagare
    I USA har sociala medier etablerats tidigare i företagsvärlden än hos oss. Att svenska företag i allmänhet är mindre aktiva på exempelvis Facebook och Youtube än amerikanska innebär däremot inte att deras möjligheter att öka kommunikationen med sin närmaste omvärld på detta kostnadseffektiva sätt skulle vara mindre.

    Min gissning är att svenska småföretagare – som gärna håller ett vakande öga på sina kostnader – kommer att öka sin närvaro i sociala medier högst avsevärt det närmaste året. Inte minst därför att det kostar mindre ur deras egen plånbok än traditionell marknadsföring.

    Den som är intresserad av flera undersökningar i olika ämne bland landets småföretagare är välkommen att leta bland våra pressmeddelanden och dokument i vårt pressrum.

    Lars Fredell
    Informationschef Visma Spcs

    • admin skriver:

      Tack för att du tog dig tid att svara.

      Att dra slutsatser med enbart 7% i svarsfrekvens låter sig inte göras. Du kan mycket väl använda dig av ett relativt litet antal i en undersökning. Då pratar vi om statistiskt urval som anses representativt för en grupp som helhet.
      Vilket det inte är fråga om här.

      Man kan vända på det här fler gånger men att presentera det som en referensundersökning är inte lämpligt. Inte heller att dra slutsatser ur materialet som skall vara allmängiltigt.

      Hur ni gör er egna undersökningar har jag inte brytt mig om att titta på.
      Som du beskriver er metod verkar det vara ett statistiskt urval, en helt vedertagen metod.

      Om småföretagare kommer öka sin sociala närvaro eller kan jag hålla med om till viss del.
      I mitt arbetet med optimering ger jag i de fall det är tillämpbart mina kunder rådgivning hur de skall använda sig av sociala medier för marknadsföring. Förutom då den, för mig, mer traditionella sökmotoroptimeringen.

      Det jag vänder mig emot med undersökningen, och de slutsatser man drar, är att de som i huvudsak arbetar med sociala medier ser det som ett mål i sig, inte ett medel för att uppnå ett mål.
      Fördelen för oss som arbetar med optimering är att vi ser till möjligheterna i de olika marknadsföringskanalerna inte specifikt enbart sociala medier.

      /Urban Grotherus